Den moderatstyrda alliansen i Härryda har fått mycket kritik för hanteringen av Internationella Engelska Skolans etablering i kommunen. Förslaget på placeringen har rört upp en folkstorm och över 400 inlägg har inkommit i samrådet kring detaljplanen. Samtidigt framkommer allt mer information som ifrågasätter själva grunden för etableringen. 

– Om Engelska skolan byggs som planerat kommer det att skapas över 1000 tomma utbildningsplatser i kommunen till 2024. Det innebär en enorm kostnad för kommuninvånarna. Vänsterpartiet vill stoppa denna vansinnesetablering, säger  Björn Mattsson, vice ordförande i Vänsterpartiet Härryda.

Det är kommunens egna tjänstemän som i en ny befolkningsprognos kommit fram till att det inte finns behov av en ny grundskola i Härryda. Tomma platser i den kommunala skolan innebär budgetunderskott och en ökad genomsnittlig kostnad per elev. På grund av EU-lagstiftning kan inte kommunen skjuta till resurser för att täcka upp för ett underskott utan att ge lika mycket pengar till Internationella Skolan (IES). Det innebär den paradoxala situationen att den skola som är anledningen till de tomma platserna belönas med ytterligare pengar från kommunen. I en artikel i Göteborgs-Posten (1/12 -20) sammanfattade man det att “för kommunen skulle det innebära miljontals kronor mer i utgifter. För friskolan – intäkter av samma mått.”.

Miljonbelopp i hyressubventioner

Tankesmedjan Balans släppte i slutet av 2019 rapporten “Risken tas av någon annan” som visar att nyetableringen sker på ett för IES mycket fördelaktigt sätt. Fastighetsbolaget Skanska bygger en ny skolbyggnad åt IES, kommunen går sedan in och subventionerar skillnaden mellan den hyra som Skanska tar av IES och den genomsnittliga lokalersättningen kommunen ger till friskolor. De borgerliga har dessutom precis höjt denna ersättning. Det innebär att IES kan locka elever med en ny skolbyggnad, men ha samma kostnader som en äldre, sliten skola. På samma sätt är det billigare att ha en högre andel icke-behöriga lärare än de kommunala skolorna, som dessutom ofta inte är tillsvidareanställda. 

IES huvudägare är den Luxemburgbaserade stiftelsen Paradigm Capital som tog över bolaget under 2020. De tidigare ägarna har sedan 2012 plockat ut svindlande 1 miljard kronor i vinst. Enligt SVT:s granskning (2020) handlar under det senaste året om cirka 10 000 kr per elev och år som går till ren vinst. 

– Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Tittar man på siffrorna kan man bara dra en enda slutsats: IES:s etablering är bra för företaget men dåligt för kommunen, säger Björn Mattsson från Vänsterpartiet.

Stänga kommunal skola?

Då det saknas elevunderlag för en ny grundskola kan effekten av IES etablering bli att en kommunal skola tvingas stänga. Vilken skola det kan komma att bli, och i så fall när, är någonting som Per Vorberg (M) inte har gett svar på. 

– Vänsterpartiets tydliga besked är att vi inte vill stänga någon av våra välfungerande skolor. Där är den borgerliga majoriteten oss svaret skyldig. När det gäller Internationella Engelska Skolan  ser vi inte hur den gynnar kommunen och kräver därför att etableringen stoppas, säger Björn Mattsson.

Mer:

Föreläsning av Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans: ”Om Internationella Engelska Skolans etablering i Härryda, Partille och Lerum” (via facebook)

Uppdaterades: 29 apr 2021